Ett vanligt skäl till felräkningar är att arken är fulla med en mängd olika funktioner anpassade cell för cell. Om vi istället lär oss använda absoluta och relativa referenser på rätt sätt går det ofta att ha en och samma formel eller funktionsanrop i flera celler. Därmed uppnår man att felet antingen helt uteblir eller upprepas så ofta att det lättare upptäcks.